Vem har kommit

Jag lyssnade på ett föredrag i veckan. Det handlade om hur vi kan växa som människor genom att ”skala bort” blockeringar och invanda mönster. Ett föredrag precis i min smak med andra ord J

Ytterligare en åsikt som jag delade med föredragshållaren var när hon framhöll att vi människor är så snara med att bedöma varandra efter en ’andlig’ skala och säga: Hon har kommit så långt, han är så högt utvecklad, Jag har kommit mycket längre än den eller den osv.

Enligt hennes sätt att se är vi alla lika högt utvecklade innerst inne – vi hör alla samman i grunden – det är våra personliga blockeringar som skiljer sig åt. En del har tjockare och fler lager än andra att skala bort – andra har jobbat sig igenom fler av sina lager, men alla har vi saker att jobba med.

Att kunna ha kontakt med den andliga sidan är en god hjälp på vägen, men det säger inget om hur långt personen i fråga har kommit med de ’mänskliga’ lagren.

Jag fick en välbehövlig påminnelse om att inte döma eller fördöma. Det är så lätt att söka fel hos andra för att stilla sin egen rädsla t ex. I den fällan hamnar jag titt som tätt.

Föredragshållaren höll på att läsa ’A Course in Miracles’ – en bok som också jag har liggande vid min säng. Den är tjock som en bibel och det fordras koncentration och stort intresse för innehållet för att läsa den. Den ställer titt som tätt verklighetsuppfattningar av gammalt datum på ända och jag tar en bit då och en bit då för att kunna smälta innehållet.

Sedan många år – tack vare Gary Zukav och andra samma andas barn – har jag tagit till mig budskapet: Att vi är här för att uppleva och lära genom fysisk form. Att vi skapar vår verklighet genom de val vi gör och att det är rädslan som är den stora boven i alla dramor som utspelar sig här på jorden.

Det gäller att vid varje tillfälle se bortanför sin egen rädsla – se igenom den och inte backa undan för den – och slutligen välja bort den. Detta låter sig inte göras i en livstid då vi för det mesta är helt omedvetna om att det är den som – genom vårt ego – styr våra val och vårt handlande.

Oj, jag skulle kunna hamna i en riktigt lååång utläggning här, känner jag. Det var inte min avsikt, så därför slutar jag med att önska dig en riktigt trevlig helg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback