Fel på fel
Efter en intensiv jobbperiod har jag ikväll sjunkit ner framför datorn i den sköna vissheten att jag har sovmorgon i morgon. Sedan är det tre tidiga på raken - och vad jag gillar det, det vet ju den som känner mig.
Trist är dock att jag också är inne i en "göra fel"-period. Och att göra fel när man jobbar med pengar är ju ingen höjdare precis. Jag har under många år hanterat pengar och då och då har det kommit sådana här perioder då det blir brister i kassan. Ibland - oftast t o l - så rör det sig om saker som klaras upp och pengarna återfinns - eller så hittar jag åtminstone vad jag gjort för tokigt.
I helgen var det en tusenlapp som var på vift för att dyka upp igen som ett internt växlingsfel. Så klart inget roligt innan det löste sig. Desto större var glädjen när den hittades och dagen idag började lättsamt med helgens spöke borta med vinden. Tills jag skulle gå hem - och räknade min kassa. 500 kr saknades. Och ingenstans var de att hitta. En enda transaktion som kunde vara "boven" - och med det fick jag mig nöja.
Usch - det sätter sina spår - även om man vet att man inte slarvat medvetet. Men, det är som man säger: det är bara att bryta ihop och gå vidare.
Jag gick vidare genom att gå hem och göra en hempermanent. Så nu sitter jag här, krullig som ett får i huvudet och bara önskar att det gått någon månad så att det blir så där "lagom" lockigt och lättskött. Varför görs det inte permanentvätska som fixar det med en gång? Vi flyger ju till månen!
Och ny regering har vi fått. Eftersom jag inte känner att ett parti har "alla rätt" så har jag aldrig varit varken höger, vänster eller mitt emellan. Jag har varit/är "mångpartist". Några vänner har jag som står starkt för ideologin åt endera hållet och som därför lägger sin röst på ett och samma alternativ då "det andra" är fienden.
Kul ändå att jag gillar dom högt och rent - trivs tillsammans med och känner varm vänskap med dem - trots att de står så helt olika politiskt. Men det är kanske så vänskap ska vara - ge varandra frihet att tycka och tänka vad man vill - och se till personen och relationen i första hand.
Själv valde jag att lägga min röst på Sjukvårdspartiet den här gången. Dels står de för många av de åsikter jag själv har - och dels så tycker jag så innerligt illa om alla dessa "historier", avslöjanden om hur många politiker tycker sig stå över - eller ännu värre, tycker att de inte är skyldiga att ens veta - de mest enkla och etiska lagar och förordningar.
Samtidigt vet jag att det finns så oerhört många ärliga, etiskt fullt oantastbara och, för sin övertygelse, brinnande politiker i de "lägre" leden. Det som gör mig uppgiven är att de tycks pressas in i fållan så fort de kommer lite högre upp i partihierarkin.
En som står på sig - och har vunnit valet här i Göteborg på det - är Göran Johansson. Att, som han, bl a när det gällde Säves vara eller inte vara, offentligt och högljutt våga kritisera sitt eget partis agerande och ställningstagande, tycker jag är berömvärt. Fler sådana politiker.
Idag kan man ena dagen läsa att en politiker tycker vädigt mycket si i en fråga. Nästa dag svänger det och förklaringar och bortförklaringar och förtydligande om att det var SÅ h*n tänkte, snubblar över varandra när partipiskan har snäppt till ovanför huvudet på den stackars fritänkaren.
Allt i sann demokratisk anda ;-)
Nu ska jag - även det i sann demokratisk anda - sätta bandspelaren på inspelning av CSI. Sambon tittar nämligen på fotboll - och det gäller ju att hålla på rätt lag, även i privata relationer *smil*
Trist är dock att jag också är inne i en "göra fel"-period. Och att göra fel när man jobbar med pengar är ju ingen höjdare precis. Jag har under många år hanterat pengar och då och då har det kommit sådana här perioder då det blir brister i kassan. Ibland - oftast t o l - så rör det sig om saker som klaras upp och pengarna återfinns - eller så hittar jag åtminstone vad jag gjort för tokigt.
I helgen var det en tusenlapp som var på vift för att dyka upp igen som ett internt växlingsfel. Så klart inget roligt innan det löste sig. Desto större var glädjen när den hittades och dagen idag började lättsamt med helgens spöke borta med vinden. Tills jag skulle gå hem - och räknade min kassa. 500 kr saknades. Och ingenstans var de att hitta. En enda transaktion som kunde vara "boven" - och med det fick jag mig nöja.
Usch - det sätter sina spår - även om man vet att man inte slarvat medvetet. Men, det är som man säger: det är bara att bryta ihop och gå vidare.
Jag gick vidare genom att gå hem och göra en hempermanent. Så nu sitter jag här, krullig som ett får i huvudet och bara önskar att det gått någon månad så att det blir så där "lagom" lockigt och lättskött. Varför görs det inte permanentvätska som fixar det med en gång? Vi flyger ju till månen!
Och ny regering har vi fått. Eftersom jag inte känner att ett parti har "alla rätt" så har jag aldrig varit varken höger, vänster eller mitt emellan. Jag har varit/är "mångpartist". Några vänner har jag som står starkt för ideologin åt endera hållet och som därför lägger sin röst på ett och samma alternativ då "det andra" är fienden.
Kul ändå att jag gillar dom högt och rent - trivs tillsammans med och känner varm vänskap med dem - trots att de står så helt olika politiskt. Men det är kanske så vänskap ska vara - ge varandra frihet att tycka och tänka vad man vill - och se till personen och relationen i första hand.
Själv valde jag att lägga min röst på Sjukvårdspartiet den här gången. Dels står de för många av de åsikter jag själv har - och dels så tycker jag så innerligt illa om alla dessa "historier", avslöjanden om hur många politiker tycker sig stå över - eller ännu värre, tycker att de inte är skyldiga att ens veta - de mest enkla och etiska lagar och förordningar.
Samtidigt vet jag att det finns så oerhört många ärliga, etiskt fullt oantastbara och, för sin övertygelse, brinnande politiker i de "lägre" leden. Det som gör mig uppgiven är att de tycks pressas in i fållan så fort de kommer lite högre upp i partihierarkin.
En som står på sig - och har vunnit valet här i Göteborg på det - är Göran Johansson. Att, som han, bl a när det gällde Säves vara eller inte vara, offentligt och högljutt våga kritisera sitt eget partis agerande och ställningstagande, tycker jag är berömvärt. Fler sådana politiker.
Idag kan man ena dagen läsa att en politiker tycker vädigt mycket si i en fråga. Nästa dag svänger det och förklaringar och bortförklaringar och förtydligande om att det var SÅ h*n tänkte, snubblar över varandra när partipiskan har snäppt till ovanför huvudet på den stackars fritänkaren.
Allt i sann demokratisk anda ;-)
Nu ska jag - även det i sann demokratisk anda - sätta bandspelaren på inspelning av CSI. Sambon tittar nämligen på fotboll - och det gäller ju att hålla på rätt lag, även i privata relationer *smil*
Besök på SSG
Ikväll har jag varit på medial demonstration på SSG för första gången sedan jag slutade som kassör någon gång i mars/april.
Föreningen har fått ny lokal - en underbart vacker sal, belägen i ett huskomplex ägt av en stiftelse. Höga fönster på båda långväggarna och ett podie längst fram där medium eller föreläsare kan vara.
Kvällens demonstration genomfördes av eleven Jhonny Neumann. Jag har sett honom vid ett tidigare tillfälle och det är roligt att se hur övning ger färdighet, även inom detta område. Han har fått lättare att hitta ord för de symboler och känsloförnimmelser han får. Han har dessutom en härlig humor samtidigt som han visar respekt för de som blir känslomässigt berörda av de möten de får uppleva via honom.
Det är ju en konst i sig att lära sig tyda de symboler man får. En del medier kan ge för mycket "tydning" och andra alltför avskalad sådan. Att hitta rätt - att nämna just den lilla biten som är relevant i varje specifikt fall - ställer krav på både fantasi och känsla för sändarens personlighet. Sådant kommer givetvis inte utan övning och erfarenhet.
Tänk dig själv att du står framför en person och genom tavlor som visas på en skärm så ska du berätta för den andre vilken innebörd dessa tavlor har.
En häst på en vacker blomsteräng med en skog i bakgrunden, blå himmel och skinande sol. Är det hästen, sommarkänslan, skogsbrynet eller blommorna på ängen som är det viktiga?
Nästa tavla visar en äldre dam, gråhårig, lite kutryggig, förkläde, träskor, framför en röd stuga på landet. En katt sitter på trappen. Är det damens grå hår, käppen hon stödjer sig på, förklädet, stugans röda färg eller att den ligger på landet - är det närvaron av en katt?
Eller är det så att första tavlan innebär ett försök att förmedla kärlek till landsbygden och den andra helt enkelt att hon bodde på landet när hon blev gammal?
I båda dessa fall skulle det vara "för mycket" information om mediumet började tala om att "han hade häst - eller han tyckte om hästar" eller att den här damen hade katt och bodde i en röd stuga med vita knutar.
Så fel det då blir för den som får "besöket".
Jag tror jag berättat tidigare (här eller möjligtvis i min "gamla blogg")
om hur ett medium tydde min pappas gest med hyttandet med ett finger till att han var barsk, sträng och förmanande. Jag, som fram till dess hade fullt klart för mig att det var min pappa hon hade med sig, blev helt konfys, då inget av dessa omdömen var något man skulle kunna fälla om min pappa.
Hon såg min förvirrade min och förtydligade genom att härma den gest hon sett honom göra. Genast kände jag igen min pappas typiska viftande med pekfingret när han skämtsamt sa: Passa dig du...
Efter den händelsen har jag blivit mer öppen för att mediumet berättar vad h*n ser eller hör. Detta kan ofta vara till hjälp vid tydandet.
Nu har ju många medium sina egna helt personliga symbolbilder som för dom betyder alldeles speciella saker och som de får till sig när de stämmer in i beskrivningen av den besökande. Det fungerar utmärkt för dom och de går sällan fel i sina beskrivningar.
Men allt är ändå träning, träning och åter träning. Därför är det trevligt om våra medium med träningscertifikat får många i salen att träna sin förmåga på. Ser eller hör du att det är någon med träningscertifikat som ska hålla en medial demonstration - och du är nyfiken på hur det går till - dra dig inte för att gå bara för att mediet inte är färdigutbildat - kvällen kan bli lika givande som en med ett certifierat medium.
Tänk - ofta blir det långa romaner när jag bara tänkt mig att "slänga ner" några rader. :-)
Föreningen har fått ny lokal - en underbart vacker sal, belägen i ett huskomplex ägt av en stiftelse. Höga fönster på båda långväggarna och ett podie längst fram där medium eller föreläsare kan vara.
Kvällens demonstration genomfördes av eleven Jhonny Neumann. Jag har sett honom vid ett tidigare tillfälle och det är roligt att se hur övning ger färdighet, även inom detta område. Han har fått lättare att hitta ord för de symboler och känsloförnimmelser han får. Han har dessutom en härlig humor samtidigt som han visar respekt för de som blir känslomässigt berörda av de möten de får uppleva via honom.
Det är ju en konst i sig att lära sig tyda de symboler man får. En del medier kan ge för mycket "tydning" och andra alltför avskalad sådan. Att hitta rätt - att nämna just den lilla biten som är relevant i varje specifikt fall - ställer krav på både fantasi och känsla för sändarens personlighet. Sådant kommer givetvis inte utan övning och erfarenhet.
Tänk dig själv att du står framför en person och genom tavlor som visas på en skärm så ska du berätta för den andre vilken innebörd dessa tavlor har.
En häst på en vacker blomsteräng med en skog i bakgrunden, blå himmel och skinande sol. Är det hästen, sommarkänslan, skogsbrynet eller blommorna på ängen som är det viktiga?
Nästa tavla visar en äldre dam, gråhårig, lite kutryggig, förkläde, träskor, framför en röd stuga på landet. En katt sitter på trappen. Är det damens grå hår, käppen hon stödjer sig på, förklädet, stugans röda färg eller att den ligger på landet - är det närvaron av en katt?
Eller är det så att första tavlan innebär ett försök att förmedla kärlek till landsbygden och den andra helt enkelt att hon bodde på landet när hon blev gammal?
I båda dessa fall skulle det vara "för mycket" information om mediumet började tala om att "han hade häst - eller han tyckte om hästar" eller att den här damen hade katt och bodde i en röd stuga med vita knutar.
Så fel det då blir för den som får "besöket".
Jag tror jag berättat tidigare (här eller möjligtvis i min "gamla blogg")
om hur ett medium tydde min pappas gest med hyttandet med ett finger till att han var barsk, sträng och förmanande. Jag, som fram till dess hade fullt klart för mig att det var min pappa hon hade med sig, blev helt konfys, då inget av dessa omdömen var något man skulle kunna fälla om min pappa.
Hon såg min förvirrade min och förtydligade genom att härma den gest hon sett honom göra. Genast kände jag igen min pappas typiska viftande med pekfingret när han skämtsamt sa: Passa dig du...
Efter den händelsen har jag blivit mer öppen för att mediumet berättar vad h*n ser eller hör. Detta kan ofta vara till hjälp vid tydandet.
Nu har ju många medium sina egna helt personliga symbolbilder som för dom betyder alldeles speciella saker och som de får till sig när de stämmer in i beskrivningen av den besökande. Det fungerar utmärkt för dom och de går sällan fel i sina beskrivningar.
Men allt är ändå träning, träning och åter träning. Därför är det trevligt om våra medium med träningscertifikat får många i salen att träna sin förmåga på. Ser eller hör du att det är någon med träningscertifikat som ska hålla en medial demonstration - och du är nyfiken på hur det går till - dra dig inte för att gå bara för att mediet inte är färdigutbildat - kvällen kan bli lika givande som en med ett certifierat medium.
Tänk - ofta blir det långa romaner när jag bara tänkt mig att "slänga ner" några rader. :-)
Politik
Jag hade bestämt mig för att det där med att debattera politik så här "offentligt" är inte riktigt min melodi. Jag har mina åsikter och du har dina och ibland mötas de två - och ibland inte. Var och en får rösta efter sin "ryggsäck" - sina upplevelser och sina bedömningar om vad som känns viktigt osv.
Tyvärr så har jag känt mig väldigt uppgiven själv inför kommande val. En del står för si och andra för så - tänker som jag... men sedan så kommer ju det där "så eller si" som verkligen inte känns som jag och så sitter jag där med skägget i brevlådan och vet varken ut eller in.
Idag så fick jag valsedlar i brevlådan. Bl a kom det ett kuvert från Sjukvårdspartiet, vilket jag inte ens visste att det fanns. Och oj! där stod ju allt det jag själv tyckte och tänkte. Nu är min lilla undring - vad har de utelämnat???
Ska ägna mig åt fingranskning av detta för mig hitintills okända parti - alla lik i garderoben ska fram så att jag vet vad jag väljer (om det nu blir detta parti). Men det sa faktiskt "klick" - och en delfin (mitt favoritdjur för tillfället)har de som symbol dessutom.
Nu ska här göras efterforskningar ...
Tyvärr så har jag känt mig väldigt uppgiven själv inför kommande val. En del står för si och andra för så - tänker som jag... men sedan så kommer ju det där "så eller si" som verkligen inte känns som jag och så sitter jag där med skägget i brevlådan och vet varken ut eller in.
Idag så fick jag valsedlar i brevlådan. Bl a kom det ett kuvert från Sjukvårdspartiet, vilket jag inte ens visste att det fanns. Och oj! där stod ju allt det jag själv tyckte och tänkte. Nu är min lilla undring - vad har de utelämnat???
Ska ägna mig åt fingranskning av detta för mig hitintills okända parti - alla lik i garderoben ska fram så att jag vet vad jag väljer (om det nu blir detta parti). Men det sa faktiskt "klick" - och en delfin (mitt favoritdjur för tillfället)har de som symbol dessutom.
Nu ska här göras efterforskningar ...
Kaos i tillvaron - vikten av schemaläggning
Innevarande år har jag blivit alltmer uppslukad av mitt arbete. Detta beror på att jag fått nya arbetsuppgifter och att det tagit ett tag att sätta mig in i de olika arbetsmomenten. Dessutom är vi sex personer som arbetar i ett team och det förekommer tyvärr vissa samarbetsproblem.
Detta sammantaget har gjort att fokus har legat på arbetet - även när jag varit ledig. Orken till att "göra annat" - umgås med vänner, vara aktiv över huvudtaget - har legat i träda och jag har försökt att boka in saker på mina lediga dagar för att inte helt gå i ide. Tröttheten är inte bara av fysisk art utan också av psykisk då det kan vara svårt att släppa tankarna på missämjan och hur jag bäst ska bidra till att lösa den. Och framför allt - hur jag ska låta bli att genom eget agerande försämra den och därmed hålla den vid liv längre än nödvändigt.
Nu är det tack och lov inte jag som är orsaken till det hela, men i o m att jag tar ställning så blir jag givetvis inblandad. Jag försöker dock att vara så neutral som möjligt - allt är ju inte varken vitt eller svart - och se de positiva sidorna hos alla och framhålla dom.
Detta är något som jag har naturligt och genom åren fått mycken kritik för av närstående - du har alltid en ursäkt för den eller den. Du ger inget stöd när du hela tiden försvarar och förklarar varför den andre gör si eller så - osv..
Även på jobbet har det kommenterats med ett litet leende: Ja, Barbro hon tror ju alltid så gott om alla - hon är så godtrogen.
OK - då är jag godtrogen. Stämpla det i pannan på mig. Jag VILL inte bara se de negativa gärningarna - jag VILL försöka förstå vad som driver och varför någon agerar på ett destruktivt sätt. Förstår man så blir man inte så personligt berörd - man kan t o m överse med vissa grejer och låta det vara med det.
Speciellt gäller detta när det kommer kunder som har en dålig dag och tar chansen att avreagera sig i kassan. Jag kan ju aldrig förändra den kundens sätt att vara - men jag kan ta udden av hans/hennes negativa agerande genom att låta den negativa energin flyta mig förbi. Oftast reagerar dessa kunder med att lugna ner sig betydligt när de blir sakligt bemötta och inte lyckas att åstadkomma ett känslomässigt gensvar.
Oj - nu förirrade jag mig bort i tankegångarna här. Meningen var ju att jag ville fundera lite runt vikten av att ha lagom av allt i tillvaron. Lagom med jobb - lagom med fritid - lagom med tid för mig själv - lagom med tid för nära och kära.
Under åren av arbetslöshet hade jag mycket tid att spendera med mina närmaste - tack för den tiden, jag saknar den ibland väldigt mycket. Jag hade tid för mig själv, jag hade tid att ägna mig åt det jag tyckte var roligt och viktigt. Mycket tid ägnade jag åt djuplodning av mitt inre och jag hade tid att rå om mig själv både fysiskt och andligt.
På något sätt är jag en antingen / eller - människa. Jag tror jag får göra som en vän sa till mig: schemalägg egentid, väntid, barntid osv.
Schemalade möte med min dotter - om fjorton dagar hade vi chans att ses! Hmmmm... - och bonusfamiljen - ja, den ska vi inte tala om. Och där ligger ansvaret på sambon och mig för de har då försökt att få till det med oss flera gånger om de senaste månaderna.
Bäst att schemalägga. Köpte ny almanacka igår så än så länge är den oskriven - men ska strax börja föra över från min gamla så det blir inte så länge till :-)
Nu väntar tvättstugan - schemalagd sedan en vecka tillbaks. Sedan ska bilen ses över, olja - ny lampa - tvätt.
Jo, köpte också en magnetalmanacka för en vecka - en whiteboard - så att jag kan sätta upp den på kylskåpsdörren så att sambon kan hålla reda på mig.
Ha en bra dag - det ska jag ha när tvätten är överstökad, bilen omskött, maten inhandlad och tillagad, lägenheten är städad, fönster tvättade, tvätten struken och jag till sist sjunker ner framför tv:n med fötterna på pallen. *s*
Detta sammantaget har gjort att fokus har legat på arbetet - även när jag varit ledig. Orken till att "göra annat" - umgås med vänner, vara aktiv över huvudtaget - har legat i träda och jag har försökt att boka in saker på mina lediga dagar för att inte helt gå i ide. Tröttheten är inte bara av fysisk art utan också av psykisk då det kan vara svårt att släppa tankarna på missämjan och hur jag bäst ska bidra till att lösa den. Och framför allt - hur jag ska låta bli att genom eget agerande försämra den och därmed hålla den vid liv längre än nödvändigt.
Nu är det tack och lov inte jag som är orsaken till det hela, men i o m att jag tar ställning så blir jag givetvis inblandad. Jag försöker dock att vara så neutral som möjligt - allt är ju inte varken vitt eller svart - och se de positiva sidorna hos alla och framhålla dom.
Detta är något som jag har naturligt och genom åren fått mycken kritik för av närstående - du har alltid en ursäkt för den eller den. Du ger inget stöd när du hela tiden försvarar och förklarar varför den andre gör si eller så - osv..
Även på jobbet har det kommenterats med ett litet leende: Ja, Barbro hon tror ju alltid så gott om alla - hon är så godtrogen.
OK - då är jag godtrogen. Stämpla det i pannan på mig. Jag VILL inte bara se de negativa gärningarna - jag VILL försöka förstå vad som driver och varför någon agerar på ett destruktivt sätt. Förstår man så blir man inte så personligt berörd - man kan t o m överse med vissa grejer och låta det vara med det.
Speciellt gäller detta när det kommer kunder som har en dålig dag och tar chansen att avreagera sig i kassan. Jag kan ju aldrig förändra den kundens sätt att vara - men jag kan ta udden av hans/hennes negativa agerande genom att låta den negativa energin flyta mig förbi. Oftast reagerar dessa kunder med att lugna ner sig betydligt när de blir sakligt bemötta och inte lyckas att åstadkomma ett känslomässigt gensvar.
Oj - nu förirrade jag mig bort i tankegångarna här. Meningen var ju att jag ville fundera lite runt vikten av att ha lagom av allt i tillvaron. Lagom med jobb - lagom med fritid - lagom med tid för mig själv - lagom med tid för nära och kära.
Under åren av arbetslöshet hade jag mycket tid att spendera med mina närmaste - tack för den tiden, jag saknar den ibland väldigt mycket. Jag hade tid för mig själv, jag hade tid att ägna mig åt det jag tyckte var roligt och viktigt. Mycket tid ägnade jag åt djuplodning av mitt inre och jag hade tid att rå om mig själv både fysiskt och andligt.
På något sätt är jag en antingen / eller - människa. Jag tror jag får göra som en vän sa till mig: schemalägg egentid, väntid, barntid osv.
Schemalade möte med min dotter - om fjorton dagar hade vi chans att ses! Hmmmm... - och bonusfamiljen - ja, den ska vi inte tala om. Och där ligger ansvaret på sambon och mig för de har då försökt att få till det med oss flera gånger om de senaste månaderna.
Bäst att schemalägga. Köpte ny almanacka igår så än så länge är den oskriven - men ska strax börja föra över från min gamla så det blir inte så länge till :-)
Nu väntar tvättstugan - schemalagd sedan en vecka tillbaks. Sedan ska bilen ses över, olja - ny lampa - tvätt.
Jo, köpte också en magnetalmanacka för en vecka - en whiteboard - så att jag kan sätta upp den på kylskåpsdörren så att sambon kan hålla reda på mig.
Ha en bra dag - det ska jag ha när tvätten är överstökad, bilen omskött, maten inhandlad och tillagad, lägenheten är städad, fönster tvättade, tvätten struken och jag till sist sjunker ner framför tv:n med fötterna på pallen. *s*
Fredagkväll
Jaha - så sitter man här en fredagkväll. Trött efter en intensiv vecka med tidiga arbetspass och fullbokad kalender i övrigt. Fast trevligt har det varit förstås.
Jobbade helgen och efter avslutat jobb på måndagen blev det bilfärd 12 mil till dotter och barnbarn.
Övernattning i barnbarnets undersäng och väckning på morgonen av en ljuv gossröst som talade om att det nu var morgon och han strax skulle iväg till skolan så nu fick mormor vara snäll och vakna och krama hej. Det gjorde mormor så klart - lite motvilligt ryckt ur morgonsömnen men desto villigare till kramen.
Resten av dagen tillbringades i köporgiens tecken. Kläder inhandlades och vi blev försedda med skor, byxor och jumprar så det stod härliga till.
Hemfärden gick smidigt på fina vägar och på kvällen firades svägerskans 55-årsdag. Det är alltid lika trevligt att träffa den sidan av släkten :-)
Onsdagen började med uppstigning kl 05.00. Jag har jättesvårt för dessa tidiga arbetspass och nu har vi nytt schema med fyra stycken var tredje vecka. Suck. Men man vänjer sig väl. Det finns de som har det värre och måste gå upp tidigt för jämnan så det är bara att bita ihop förstår jag :-).
På eftermiddagen tänkte jag sälla mig till skaran av gratulanter vid en avtackning av några f d arbetskamrater. Glad i hågen gick jag till ett av kontoren (Kassaservice) och frågade hur dags och var avtackningen skulle gå av stapeln. *felsignalen ljuder genomträngande* Fel dag ....
OK - jag fick tid att handla lite i stället - nya färgpatroner och datorpapper var på inköpslistan. Överraskade sambon med middag på bordet när han kom hem och fick dessutom tid i tvättstugan. Ska det va' så ska det.
Torsdag - tidigt ur bingen - jobb - till frissan och kortade frisyren några cm (blev ingen ny frisyr - bara trimning och lite uppklippning) och sedan till den omtalade avtackningen.
Jättekul att träffa gamla jobbarkompisar. Samtidigt upplevde jag en glädje i att nu jobba på en arbetsplats som sjuder av framtidstro och vitalitet. Kontrasten kändes plötsligt påtaglig och jag blev ganska överraskad då jag inte tänkt i de banorna tidigare. Tankeväckande att man så helt flyter med i livets strömmar och inte ser vilken bana tankar och känslor tar förrän man konfronteras med det "gamla". Då är det ju väldigt positivt att känslan är att man fått det bättre - även om tankar och känslor dröjt kvar vid det som var roligt och positivt.
Dagen som är var det också tidig uppstigning. Tidig??? Fem är inte tidigt - det är en otid!! Slocknade framför TV:n i går kväll och var halvt bedövad när oron för att försova mig drog mig ur drömmarnas land vid 3-tiden. Sedan var det ju kört.
Men nu sitter jag här och har just avslutat ett litet samtal med doootern på msn och ska ta mig en titt på dumburken innan det blir sängdags - och i morgon får jag njuta av sovmorgon. Och bli bortskämd med middag hos en väninna och hennes make. Det ska bli GOTT. Natti natti.
Jobbade helgen och efter avslutat jobb på måndagen blev det bilfärd 12 mil till dotter och barnbarn.
Övernattning i barnbarnets undersäng och väckning på morgonen av en ljuv gossröst som talade om att det nu var morgon och han strax skulle iväg till skolan så nu fick mormor vara snäll och vakna och krama hej. Det gjorde mormor så klart - lite motvilligt ryckt ur morgonsömnen men desto villigare till kramen.
Resten av dagen tillbringades i köporgiens tecken. Kläder inhandlades och vi blev försedda med skor, byxor och jumprar så det stod härliga till.
Hemfärden gick smidigt på fina vägar och på kvällen firades svägerskans 55-årsdag. Det är alltid lika trevligt att träffa den sidan av släkten :-)
Onsdagen började med uppstigning kl 05.00. Jag har jättesvårt för dessa tidiga arbetspass och nu har vi nytt schema med fyra stycken var tredje vecka. Suck. Men man vänjer sig väl. Det finns de som har det värre och måste gå upp tidigt för jämnan så det är bara att bita ihop förstår jag :-).
På eftermiddagen tänkte jag sälla mig till skaran av gratulanter vid en avtackning av några f d arbetskamrater. Glad i hågen gick jag till ett av kontoren (Kassaservice) och frågade hur dags och var avtackningen skulle gå av stapeln. *felsignalen ljuder genomträngande* Fel dag ....
OK - jag fick tid att handla lite i stället - nya färgpatroner och datorpapper var på inköpslistan. Överraskade sambon med middag på bordet när han kom hem och fick dessutom tid i tvättstugan. Ska det va' så ska det.
Torsdag - tidigt ur bingen - jobb - till frissan och kortade frisyren några cm (blev ingen ny frisyr - bara trimning och lite uppklippning) och sedan till den omtalade avtackningen.
Jättekul att träffa gamla jobbarkompisar. Samtidigt upplevde jag en glädje i att nu jobba på en arbetsplats som sjuder av framtidstro och vitalitet. Kontrasten kändes plötsligt påtaglig och jag blev ganska överraskad då jag inte tänkt i de banorna tidigare. Tankeväckande att man så helt flyter med i livets strömmar och inte ser vilken bana tankar och känslor tar förrän man konfronteras med det "gamla". Då är det ju väldigt positivt att känslan är att man fått det bättre - även om tankar och känslor dröjt kvar vid det som var roligt och positivt.
Dagen som är var det också tidig uppstigning. Tidig??? Fem är inte tidigt - det är en otid!! Slocknade framför TV:n i går kväll och var halvt bedövad när oron för att försova mig drog mig ur drömmarnas land vid 3-tiden. Sedan var det ju kört.
Men nu sitter jag här och har just avslutat ett litet samtal med doootern på msn och ska ta mig en titt på dumburken innan det blir sängdags - och i morgon får jag njuta av sovmorgon. Och bli bortskämd med middag hos en väninna och hennes make. Det ska bli GOTT. Natti natti.