barbro

Ikväll har jag varit på medial demonstration på SSG för första gången sedan jag slutade som kassör någon gång i mars/april.

Föreningen har fått ny lokal - en underbart vacker sal, belägen i ett huskomplex ägt av en stiftelse. Höga fönster på båda långväggarna och ett podie längst fram där medium eller föreläsare kan vara.

Kvällens demonstration genomfördes av eleven Jhonny Neumann. Jag har sett honom vid ett tidigare tillfälle och det är roligt att se hur övning ger färdighet, även inom detta område. Han har fått lättare att hitta ord för de symboler och känsloförnimmelser han får. Han har dessutom en härlig humor samtidigt som han visar respekt för de som blir känslomässigt berörda av de möten de får uppleva via honom.

Det är ju en konst i sig att lära sig tyda de symboler man får. En del medier kan ge för mycket "tydning" och andra alltför avskalad sådan. Att hitta rätt - att nämna just den lilla biten som är relevant i varje specifikt fall - ställer krav på både fantasi och känsla för sändarens personlighet. Sådant kommer givetvis inte utan övning och erfarenhet.

Tänk dig själv att du står framför en person och genom tavlor som visas på en skärm så ska du berätta för den andre vilken innebörd dessa tavlor har.

En häst på en vacker blomsteräng med en skog i bakgrunden, blå himmel och skinande sol. Är det hästen, sommarkänslan, skogsbrynet eller blommorna på ängen som är det viktiga?

Nästa tavla visar en äldre dam, gråhårig, lite kutryggig, förkläde, träskor, framför en röd stuga på landet. En katt sitter på trappen. Är det damens grå hår, käppen hon stödjer sig på, förklädet, stugans röda färg eller att den ligger på landet - är det närvaron av en katt?

Eller är det så att första tavlan innebär ett försök att förmedla kärlek till landsbygden och den andra helt enkelt att hon bodde på landet när hon blev gammal?

I båda dessa fall skulle det vara "för mycket" information om mediumet började tala om att "han hade häst - eller han tyckte om hästar" eller att den här damen hade katt och bodde i en röd stuga med vita knutar.

Så fel det då blir för den som får "besöket".

Jag tror jag berättat tidigare (här eller möjligtvis i min "gamla blogg")
om hur ett medium tydde min pappas gest med hyttandet med ett finger till att han var barsk, sträng och förmanande. Jag, som fram till dess hade fullt klart för mig att det var min pappa hon hade med sig, blev helt konfys, då inget av dessa omdömen var något man skulle kunna fälla om min pappa.

Hon såg min förvirrade min och förtydligade genom att härma den gest hon sett honom göra. Genast kände jag igen min pappas typiska viftande med pekfingret när han skämtsamt sa: Passa dig du...

Efter den händelsen har jag blivit mer öppen för att mediumet berättar vad h*n ser eller hör. Detta kan ofta vara till hjälp vid tydandet.

Nu har ju många medium sina egna helt personliga symbolbilder som för dom betyder alldeles speciella saker och som de får till sig när de stämmer in i beskrivningen av den besökande. Det fungerar utmärkt för dom och de går sällan fel i sina beskrivningar.

Men allt är ändå träning, träning och åter träning. Därför är det trevligt om våra medium med träningscertifikat får många i salen att träna sin förmåga på. Ser eller hör du att det är någon med träningscertifikat som ska hålla en medial demonstration - och du är nyfiken på hur det går till - dra dig inte för att gå bara för att mediet inte är färdigutbildat - kvällen kan bli lika givande som en med ett certifierat medium.

Tänk - ofta blir det långa romaner när jag bara tänkt mig att "slänga ner" några rader. :-)